På väg ner

I bilen på väg till Uppsala upptäcker jag att jag har glömt mitt extra minneskort till kameran  (Varsågod M, om du hittar det) samt tandkräm. Ett halvt paket tuggummi ska finnas i necessären vill jag minnas, även om det kanske är i klenare laget trots att det är Extra White.

Jag vet inte riktigt vad jag har packat, men det är antagligen för mycket och antagligen fel grejer. Linimentet koms ihåg, men stjärtkrämen glömdes. Satan.

Island runt – Prolog

Närbild på väg över berg från papperskarta

Av någon anledning är jag mer än normalförtjust i kartor.

Jag kan inte riktigt förklara det, men på något sätt eggar det fantasin att bläddra i kartböcker och försöka uttala namn på platser på språk man inte kan och fundera på hur det ser ut där egentligen, på riktigt, och hur väl linjerna på papperet överensstämmer med verkligheten. Det är där, någonstans i mellanrummet mellan kartan och den faktiska platsen som fantasin får fritt spelrum och så småningom skapar en längtan att utforska det förhållandet. Helt plötsligt kommer begäret att förflytta sig ut ur tanken till ett ställe där man aldrig har varit förut.